Morgonen var som vanligt blodtrycket kollades och som vanligt var det högt så fick mina tabletter som för nån dag sen ökades till tre st gick ut till matsalen och åt frukost sen blev det ny koll av blodtrycket och det var fortfarande för högt så jag blev nerskickad till förlossningen för där är det mer koll då dom är fler och dom har dessutom medicin mot blodtrycket som kan tas då dom kan komma och kolla oftare. Åkte ner strax efter 9 får ett rum och går ut och tar lite dricka för att sen rusa till toan då frukosten kom upp. Kl 10 kom min läkare och en annan läkare in och pratade med mig och frågade hur jag mått de senaste dagarna och sa då som det var men även vad jag var rädd för men han tröstade mig med att dom går efter proverna och hur allt annat är och inte bara för att jag säger att nu är det stop nu vill jag inte mer så det var ju bra. Fick veta att det kommer ske inom de närmsta dagarna dom skulle sätta sig tillsammans med NEO och andra läkare och diskutera mitt fall och komma fram till vilken dag som det ska bli kejsarsnitt. Så ringde J som sa att han kommer upp till middag så det var ju bra. Kl 11:30 kommer min läkare in igen i andra kläder och med papper i handen, jaha det sker idag tänker jag och får lite småpanik. Hon förklarade allt för mig och tillsammans fyllde vi i papperna om allergi och vad det nu var. Hon sa sen att dom tog det beslutet att det sker i EM så det var bara att ringa till J igen men då hade han redan fixat så han var på väg upp. Han kom vid halv 1 och då var det bara byta om för honom 14:00 rullades jag in på Operation och fick lite nya nålar i mig och bad dom sätta om den jag fick i armen då jag hade ont vilket visade sig inte vara så konstigt då den gått bredvid ådran istället för i, fick totalt tre olika nålar i kroppen medräknat ryggbedövningen som tack vare all vätska sattes fel första gången. Han bad mig lägga mig i fosterställning vilket inte var så lätt så jag gjorde mitt bästa och en annan läkare fick hjälpa till, första sticket kom i ryggen vilket läkaren beklagade men jag hade knappt nån känsel så det gjorde inte så ont sen beklagade han och sa att han behövde trycka lite med tummen för att hitta rätt men den var bara att trycka på. Sen blev det rätt och jag var färdiguppkopplad och dom skulle börja med snittet. Fick en sköterska som stod vid mig på höger sida som berättade vad som hände och J fick en stol och satt på min vänstra sida och höll mig i handen. 18 över kom där en liten flicka till världen på 1535 gram och 43 cm lång. J fick klippa navelsträngen eller ja en bit iaf jag fick se henne en snabb stund sen var det iväg med henne och J bak efter. Han kom tillbaka sen och sa vad hon vägde och hur stor hon var. Att hon hade kissat redan och att han fick sätta på sin allra första blöja. Jag spydde igen under tiden dom sydde mig men det var tydligen vanligt. Blev flyttad till uppvaket strax efter 3 o mötte nya läkare och bad om lite vatten var så törstig då jag inte fick äta nått innan operationen och frukosten kom upp men det fick jag tack o lov men det var inte så bra för sen spydde jag ner mig totalt och jag skyller faktiskt ifrån mig för jag fick ingen kontakt med någon när jag ropade och hade ingen larmrapporter. Efter bytet av allt o då menar jag allt så kollade dom mitt plåster från snittet o det behövdes bytas så dom ringde efter den som satte det första plåstret så hon kom o fixade till mig. Kl18 blev jag släppt ifrån uppvaket och fick för första gången se lilla O. Den känslan kan man inte beskriva se sin lilla plutt i en kuvös med sladdar helt sjukt inget man önskar någon. Vågade inte röra henne alls tänkte jag lär ju krossa henne men efter många om och men och J som tillslut tog in handen åt mig så fick jag för första gången klappa henne. Det visade sig att hon var rätt duktig ändå, andades själv behövde inte hjälp alls, hade dropp i handen med ett stort bandage om den långt upp mot axeln, en sond till maten, en sladd på foten för mätning av syret och hjärtslag, tre elektroder på bröstkorgen för hjärtat den med men det var allt. Dom tog ut henne så jag fick hålla henne i känguru metoden och det var det bästa men samtidigt det läskiga att hålla en sån liten människa man inte mött förut men på sätt och vis känt i 7 månader. Stunden blev inte så lång då jag mådde illa igen så jag och J gick tillbaka in till vårt rum på förlossningen och fick förlossningsbrickan och det dröjde inte länge innan den oxå kom upp.. fortfarande koll på mitt blodtryck och blodprover vilket resulterade i att runt midnatt blev jag kopplad till en monitor för att kolla hjärtat för att sen bli skickad till hjärtspecialist kliniken med J som sover ovetandes om vad som pågår. Fick veta att dom skulle säga till honom på morgonen. En gång var 30 min kollade dom nått och en gång i timmen var det nått annat (hjärtat,blodtrycket och blodprov) runt 3 frågar dom mig om jag har diabetes då blodsockret var helt skumt hela tiden men sa att jag hade fått upp frukosten dagen innan och sen inte ätit nått iom operationen och sen var det samma sak igen att allt kom upp. Så fick yoggie och några rån och ett glas mjölk sen blev blodsockret normalt igen för att bara tre timmar vara dåligt igen så fick nått att äta igen. Var så trött så när J kom in vid 8 på morgonen så somnade jag mitt i samtalet och vakande till vid 10 och då var jag uppe på benen redan mot läkarens ordination skulle igentligen vara sängliggande de två första dygnen o inte bara för operationen utan även sjukdomen. Menmen inget hände och inget har hänt. Blev tillbaka flyttad till lunch på förlossningen igen där jag sen spenderade veckan ut nästan blev utskriven på fredagen mot att jag kom in på lördag och söndag morgon för koll av blodtryck och lämna blodprover.
Trots att det enbart var en matsal och korridor imellan mig och lilla O så kunde det lika gärna varit en hel stad. Fick de första dagarna inte gå in utan fick åka rullstol in och det blev så korta turer in då man inte orkade sitta så länge åt gången och även hinna med och pumpa så hon fick mat. Men det gick med en massa hjälp tur man var två.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja hålla bloggen vid liv är inget lätt arbete med två små och skola som dragit i gång för min del... förhoppningsvis i mitten på november är jag klar och redo för den stora världen ? dagis rullar på och går galant för båda två även om jag tar ledig e...

Dagen då vi fick möta vår lilla prinsessa 8 veckor tidigare än planerat. Men trots det så gick allting oehört bra. Idag är hon en sprallig och livlig 2 åring som älskar allt och alla. Olivia idag är det din dag vi alla älskar dig. En dag ska jag ta...

Snart en veckas inskolning som gått otroligt bra. Blev lämnad själv redan idag inte så länge men en mjukstart inför nästa vecka. Lite nya planer och saker att göra läggs på och man har nu mycket att göra. Men förhoppningsvis går allt som det ska oc...

Det här med nästan nytt förhållande och sen få barn ihop fort var en stor prövning för oss men inte från början då såg vi fram emot det men sen blev man sjuk och inlagd och man visste inte från dag till dag och sen få en liten människa och lära sig b...

Idag blir Lukas hela 1 år. Rent tekniskt kl19 ikväll men ändå. Blir en lugn dag idag då vi firade han lite i lördags och nästa gång blir den 13 okt. Då delar han kalas med sin storasyster som blir 2 år. ...